Hur gick det med surdegen??

Ja, ni är säkert många därute som verkligen undrar hur det egentligen gick med min surdeg? Blev det något bröd och blev det gott? Jodå, det bubblade på några dagar och sedan bakade jag ett oliv- och jalapenosbröd (ska säkert vara någon apostrof någonstans), dock utan oliver och jalapenos då även barnen skulle lockas att äta detta. Själv tycket jag att det blev väldigt gott och jag tror att det beror på surdegen, men även det faktum att degen fick arbeta läääänge i assistenten. Har inte tidigare förstått hur viktigt det är för en jäsdeg av faktiskt arbetas! Så jag gjorde samma sak med bullarna häromdagen, den degen fick skumpa runt i bunken 15 minuter, och jag tycker nog att jag kände skillnad! Goda var de i alla fall oavsett vad det berodde på. Och jag har surdeg kvar, om någon vill ha en del så kom över och hämta!

Idag känner jag mig inte alls som någon surdeg just, även om jag mått bättre. Men jag är så glad att jag inte mår lika illa som första gången. Med fyra olika mediciner mot illamående så ska det väl ändå ge resultat? Bortsett från just illamåendet så börjar uschligheten krypa på mig, och tröttheten och huvudvärken. Men inte heller lika jobbigt med huvudet som förra gången. Jag gissar att det låg en hel del oro och spänning inom mig då, som jag denna gång slipper. Hursomhelst, jag är glad åt de positiva överraskningarna och gläder mig åt att det går åt det här hållet och inte tvärtom.

Har precis försökt fylla in en hälsodeklation för en sjukförsäkring.. Tror ni att de går bra när man är i min posistion? Näe, just det. Jag tror att mina chanser att få teckna den här försäkringen är ganska så små!På inte mindre än fem ställen får jag skriva in att jag är under behandling, vilka läkare som behandlar mig, vilken klinik, vilka mediciner jag tar, etc etc. Tror att jag lägger ner det projektet ett tag.

Oj, jag höll nästan på att glömma bort det stora för idag! Jag är numera helt rakad på huvudet!! "Mamma är en alien" var rubriken imorse när barnen fick syn på mig. Jag håller med om att jag ser lite knasig ut, men en alien? Nej, det tycker jag inte. När jag har modet så lägger jag ut en bild. Själv känner jag mig lite som en ökenråtta, alldeles naken. Och det är en konstig känlsa att dra handen över huvudet och så är det helt kalt. Men bättre det än några hårstrån här och där. Igår trillade det av sådana mängder att jag tyckte det var lika bra. Däremot sitter ögonbryn och ögonfransar stadigt fast, benen har jag ju rakat och övrigt kroppshår, hm, väljer jag att inte kommentera... Det stannar mellan mig och maken, haha! (Eller som Matilda sa, "tänk när håret där nere lossnar, då kommer vi att se likadana ut du och jag", så sant, så sant..)

Till nästa gång -ha det gott!