Aktuellt

22 december
Nu är det dags att säga hejdå. Detta är mitt sista inlägg och jag hoppas att jag inte får anledning att återuppta bloggen...

lördag 3 juli 2010

Vågar inte andas ut riktigt...

Men gläds ändå enormt åt att än så länge mår jag så oerhört mycket bättre än efter senaste behandlingen Både torsdagen och fredagen kändes bra. På fredagen, då jag var ensam hemma, packade jag till och med en lunchmatsäck och tog mig ner till badplatsen på Södergarn. Så skönt att ligga för mig själv och läsa, bada och bara koppla av. Barnen då? Jo, de är hos kusinerna på Ingarö och har det också toppen. De kom hem idag och har haft det så bra! Visst gläds man när ens barn är ute på äventyr och bara njuter av sin tillvaro? Så tack till hela familjen Jansson, både för att ni givit våra barn underbara sommarlovsdagar, men också givit mig en fristad här hemma. För hur det än är, oavsett exakt hur jag mår, så är det upp och ner efter behandlingen och det är väldigt skönt att inte behöva tänka på att styra upp luncher och mellanmål eller aktiviteter för barnen.

Jag började äta smärtstillande igår kväll, för att om möjligt se till att stävja smärtan. Skillnaden från förra gången är också att man nu har tagit bort den injektion jag får för att stimulera tillväxten av vita blodkroppar. Den medicinen ger i sig skelettvärk, och efter den förra behandlingen såg man på mina prover att jag låg skyhögt efter att ha tagit den, vilket säkert bidrog till att min smärta blev så stark som den blev. Så nu provar vi med att ta bort den helt och hållet. Jag har en extra provtagning inlagd i nästa vecka för att hålla koll på att värdena inte sjunker för mycket istället. Men som sagt, än så länge känns det helt okej. Nu ikväll börjar jag känna av stelhet och ont i nacke och rygg, men inget jag inte klarar av. Har dessutom en tablett till att ta innan jag går och lägger mig. Smaklökarna är inte på topp. Många konstiga bismaker, men det som smakar bäst och mest vanligt är mejeriprodukter, särskilt vaniljglass har jag upptäckt, och det är klart att värre kunde jag tänka mig!

Jag vet att jag tjatar lite om detta om att uppskatta de självklara sakerna i vardagen, men när man inte vet vad man har framför mig, när det kan gå lite hur som helst, så är varje dag, varje timma, utan biverkningar fantastiska, och då är det också underbart att kunna njuta av dessa härliga sommardagar! Kontrasterna för mig är så stora och jag pendlar mellan helvete och himmel. Och då är himlen helt underbar. Jag bara måste berätta om gårdagskvällen. Jag hade varit ute och badat som sagt och Jocke var i båten och meckade. Jag åkte förbi för att hjälpa honom dra en bånglig slang, och efter en del slit så fick vi den på plats. Jag föreslog då en tur med båten, vilket kapten inte var sen att hänga på. Vi fick en suverän segling och var ute i cirka en och en halv timme. Solen var varm, vindarna perfekta och vi drog iväg uppåt sju knop - toppen! Tog oss sedan in till stan och åt en sen middag på Stockholms Glasshus. Efter en god (faktiskt, även om den inte smakade helt som vanligt) bakad potatis och smaskig glass, tog vi en promenad i Tessinparken och åkte sedan hemåt. Och denna kväll kändes så fantastisk, en riktig bonuskväll. Och visst, jag håller med om att det inte låter så storslaget, men för att ni ska få lite perspektiv på min tillvaro så vill jag ändå delge er detta. För för mig var det nämligen helt underbart! Att bara jämföra med hur jag mådde idag för tre veckor sedan får mig att må illa, så det slutar jag med på en
gång.
Idag har jag haft så mycket kraft att jag har rustat jollen! Jag var visserligen rätt så slut när vi kom hem, men det var kul att få bidra till båtpysslet på något sätt. Tog mig en lur i soffan på eftermiddagen/kvällen, så nu är jag desto piggare!

Även om det är roligt för barnen att få byta miljö och för mig att få andrum här hemma, så är det ändå bra härligt att ha dem hemma igen. Har haft en skön och lugn kväll. Blommorna på balkongen är vattnade, jisses vad de dricker i denna värme! De första hallonen kan snart skördas, liksom smultron och tomater. Det börjar bli riktigt lummigt där nu och vi äter ute alltsom oftast. Ytterligare en sak som lyser upp min tillvaro!

Ja hörni, det känns så bra att kunna delge er dessa goda nyheter efter behandlingen. Ni är så många som har stöttat mig igenom den senaste omgången, och skickat många hejarop och peppning i olika former. Jag är säker på att det också hjälper mig - tack!

God natt från mig för idag!

2 kommentarer:

  1. Härligt! Många sommarkramar från oss!
    Emma och tjejerna :)

    SvaraRadera
  2. Cecilia Enström Öst6 juli 2010 kl. 13:14

    Sommarkramar från mig med! Cilla

    SvaraRadera