Aktuellt

22 december
Nu är det dags att säga hejdå. Detta är mitt sista inlägg och jag hoppas att jag inte får anledning att återuppta bloggen...

måndag 17 maj 2010

Hurra för mobila arbetsplatser!

Sitter just nu på Kulturhuset och jobbar. Ja, inte precis just nu förstås, men har suttit här ett par timmar i lugnet och fått massor gjort - härligt! Som frilansare uppskattar jag enormt friheten med en mobil arbetsplats. Jag befinner mig ofta en kortare stund på ett ställe för att sedan ta mig till ett annat. Och att däremellan kunna koppla upp datorn och göra administrativt jobb sparar så väldigt mycket tid. Dessutom tror jag att det gynnar kreativiteten att byta omgivning då och då. Dock är det få platser som slår utsikten från mitt kontor på Skeppsholmen. Där blickar jag ut över det glittrande vattnet mellan Skeppsholmen och Djurgården! Mer kreativt än så kan det inte bli.

Har suttit i samtal med min handläggare på Försäkringskassan i cirka en halvtimme. Inte ens hon är säker på hur jag ska fylla i blanketten, så hur i hela världen ska man som vanlig medborgare veta då? Jag är glad att jag ringde henne och bad om hjälp så slipper jag (förhoppningsvis) att få tillbaka den med begäran om kompletteringar. Jag sa förvisso till henne att om jag får tillbaka den så skickar jag den direkt till henne, haha! Jag kan konstatera att sjukförsäkringssystemet inte är uppbyggt kring oss som dels frilansar och dels har en deltidstjänst, som jag dessutom tänkt behålla under behandlingen. Det vore naturligtvis så mycket enklare om alla människor hade fasta tjänster och helst jobbade 100%. Men jag ser det som min uppgift att sätta dem lite på prov. Dessvärre bävar jag för att det är jag som kommer att bli lidande av detta test, då de inte vet hur de ska beräkna min inkomst. Så nu ber jag er alla att hålla en tumme för en snabb behandling av mitt ärende samt att min inkomst räknas upp så att jag får mer än de 486:-/dag, som de i dagsläget har tilldelat mig... Alternativt kan du sätta in stödpengar på mitt bankkonto! :-)

Nu är det två dagar kvar till nästa behandling, och även om jag själv försöker att inte tänka för mycket på det utan istället njuta av solen och värmen och att jag mår bra, så verkar min hjärna undermedvetet ta över tankarna. Mår idag illa, och för varje gång någon undrar hur det går och jag berättar om onsdagens behandling, så kommer illamåeendet över mig som ett brev på posten. Att sonen har legat magsjuk under helgen har förstås inte hjälpt heller. Min tolerans för illamående är väldigt låg och det slår till så fort det får en chans.

När jag håller mig sysselsatt, som idag, känner jag mig okej. Medan det igår kväll kändes tungt. Jag såg foton på mig själv skallig och för första gången såg jag en cancerpatient. Jag har inte sett på mig själv så tidigare. Och det kändes jobbigt. Jag blev återigen påmind om vad jag går igenom och att jag definitivt inte är som vanligt. För det är det som är det märkliga. Mitt i allt detta så känner jag mig emellanåt som vanligt. Igår drog jag handen över huvudet och skulle släppa ut håret, som jag trodde att jag hade uppsatt i en tofs! Det kändes liksom som om det var där? En så konstig känsla. Jag trivs inte heller alls med min injektionsport. Det är som att ha en alien inne i kroppen, eller lite som i Matrix... Och det är rent ut sagt skitsnack att jag kan leva som vanligt med den. Falsk marknadsföring säger jag, och får medhåll av en ck (cancerkompis) jag träffade för ett tag sedan. Bara tanken på porten kan få mig att börja må illa.

Sedan sist har jag haft ett par sånguppdrag och DET är jättekul! Ibland känns det motigt att ställa mig och öva, men när jag väl är på plats så är det underbart. Det är så skönt att få ha identiteten som sångerska och bara få njuta av toner. Nästa gång blir på Nationaldagen då jag sjunger på Millesgården. Jag tror att jag ska lägga in några sångpass i rent terapeutiskt syfte. Man mår verkligen bra av att musicera, om ni inte redan visste det!

Nu ska jag strax packa ihop mina saker och bege mig härifrån. Det funkade inte riktigt med Skatteverket i det här nätverket så jag måste skaffa mig ett mer betrott sådant, kanske i Humlegården??

Jag är tillbaka efter onsdag och hoppas att jag mår ännu bättre än förra gången. Peppad av en ck så dricker jag nu sjuka mängder vatten i förväg, i hopp om att det lindrar illamåendet.

Ha det gott så hörs vi snart igen.

Och än en gång, tack för att vänliga ord och all peppning. Det betyder massor för mig!

4 kommentarer:

  1. Cecilia Enström Öst17 maj 2010 kl. 19:05

    Tänker nu på dig extra mycket på onsdag. Stor stor kram från Cecilia

    SvaraRadera
  2. En varm tanke från mig med, Anna!
    Jag kommer ihåg din underbara sång på nationaldagsfirandet i Salem för ett par år sedan. Publiken på Millesgården kommer att få njuta, tro mig!
    Många kramar, Åsa Löfberg (f.d Andersson)

    SvaraRadera
  3. Kul att läsa om ditt nya jobb och jag håller med. Det måste vara optimalt att ha en mobil arbetsplats som du har! Njut av solen nu innan det är dags på onsdag. Jag finns alltid här om du vill gå en hundpromenad med en vild liten hundvalp...vi pratar inte alltid powerwalk alltså. Tankarna finns för dig på onsdag. Kram

    SvaraRadera
  4. ÅÅÅÅ vad vacker du är på bilden! Tänker på dig på onsdag! Kram från Birgitta i Stjärnjul o RSC

    SvaraRadera